Krisberedskap

Kunskap

Kunskapsresurser för ökad krisberedskap

Arkivinstitutioner och arkivfunktioner har i uppdrag  uppdrag att förse arkivskapare, forskare och samhället i stort med information, både nu och i framtiden, och både i tider av fred och frid, likväl som tider av kris och oro. 

Här har Svenska Arkivförbundet sammanställt resurser som kan användas för att stärka Arkivets beredskap.

Strategisk planering

Internationell standard för Katastrofberedskap och restvärdesräddning (SS-ISO 21110:2019)
Denna standard ger en plattform för beredskapsplanering och restvärdesräddning vid nödsituationer för arkiv, bibliotek och museer. Den ger en översikt över hur man kan planera, agera och restvärdesrädda samlingar efter en kris. Fokus ligger på att hantera konsekvenserna av en kris och dess bredare påverkan. Dokumentet beskriver en cykel för att utveckla, testa och granska en plan, samt hur man presenterar den. Målet är att uppmuntra personal att förbättra sin beredskap genom att lyfta fram goda exempel. 

Riskanalys

Kris- och katastrofplan

Prioriteringar i föremålssamlingar, Riksantikvarieämbetet
Denna rapport har som syfte att lyfta fram litteratur, forskning, processer och erfarenheter som kan ge stöd i museers arbete med värdering, urval och prioritering av föremål som ska evakueras i händelse av krig eller katastrof. Att värdera och sedan prioritera föremål och samlingar kan göras på olika sätt, men bör i möjligaste mån bygga på resonerande och verifierbara förklaringar samt vedertagna kriterier.

Krisövningar

Övningar, UNESCO
Ett tiotal övningar med utgångspunkt hos arkivbevarare som bland annat fokuserar på riskanalys, utvärdering av krisplan, kriskontakter, restvärdesräddning, prioritering i samlingarna, omhändertagande av fysiska och digitala arkivsamlingar samt audiovisuella samlingar. 

Övningar, Riksantikvarieämbetet
När man har tagit fram en katastrofplan behöver man testa den. En övning kan ge bra insikter om hur katastrofplanen fungerar. Det finns möjlighet att utvärdera katastrofplanen och att lära sig mer om hur man samarbetar.

Krisutrustning

Finns inte en komplett krisutrustning att köpa går det lika bra att analysera Arkivets behov och sätta samman en egenkomponerad krisutrustning. Här finns en bra checklista. 

Digitalisering

Praktisk guide till nöddigitalisering av pappersbaserade arkiv (2024)
Manualen skapades för att hjälpa ukrainska arkiv att bevara sina ovärderliga samlingar mitt under pågående konflikter. Den täcker både långsiktig beredskap och kortsiktiga åtgärder för att minimera förlusten av viktiga dokument. Den innehåller praktiska råd om riskanalys, räddningsinsatser, dokumentation och prioritering av digitalisering.

Forskning

Det rättsliga ramverket för undanförsel av kulturegendom (2024)
Rapporten undersöker hur kulturegendom kan skyddas vid krig eller krigsfara, med fokus på Blekinge län. Den analyserar juridiska förutsättningar och ansvar för att flytta kulturegendom till säkrare platser innan lagen om undanförsel och förstöring blir tillämplig. Rapporten betonar vikten av att ha tydliga planer och avtal för att skydda kulturegendom och diskuterar olika lagar som reglerar detta, inklusive arkivlagen. 

Hoten mot kulturarven – en analys av aktörsdrivna hot mot kulturarv i Sverige (2024)
Rapporten är tänkt att vara ett stöd till planeringen för aktörer som har ansvar för förvaltning av kulturarv. Den syftar framför allt till att svara på frågeställningen: Vilka hot kan kulturarv som förvaltas i Sverige utsättas för? Resultatet av analysen är en bred beskrivning av aktörsdrivna hot mot kulturarv och visar på att dessa kan realiseras under fred och gråzon likväl som vid en väpnad konflikt. Den ger också vid handen att kulturarv kan vara hotat på fler sätt än fysisk förstörelse.

Kulturarvets betydelse i krig och konflikt – en diskussion om behov av kulturarvsforskning för totalförsvaret (2023)
Syftet med rapporten är att visa på områden där kulturarvet används i konflikter och i krig. På detta sätt uppmärksammas kulturarvets betydelse för totalförsvaret. Rapporten diskuterar även hur en djupare förståelse kring dessa frågor kan nås framöver. Fokus ligger framför allt på att förstå varför kulturarv blir mål i konflikter och i krig. 

Skydd av kulturarv vid krig och krigsfara (2022)
Rapporten undersöker hur krig och konflikter påverkar kulturarv och hur dessa kan skyddas. Den belyser särskilt hur kriget i Ukraina har skadat kulturarv och väckt frågor inom den svenska kulturarvssektorn om skyddsåtgärder. Rapporten diskuterar nuvarande regelverk, ansvar och roller för skydd av kulturarv i Sverige och hur dessa kan integreras i totalförsvaret. 

Skydd av kulturarv: Kunskapsöversikt på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet (2022)
Kulturegendom är i fara under krig, vilket strider mot internationella överenskommelser och betonar vikten av att planera skyddsåtgärder i förväg. Sveriges säkerhetsläge försämrades efter konflikten i Ukraina 2014, vilket ledde till beslutet att återuppbygga totalförsvaret. Studien syftar till att sammanställa utvecklingen och ge förslag på prioriteringar för skydd av kulturarv. Den betonar behovet av att se över lagar och föreskrifter, samt att förbättra dialogen mellan berörda parter för att stärka beredskapen.

Kulturarv i krig och konflikt: en forskningsöversikt (2016)
Forskningsöversikten visar att det finns en hel del forskning om kulturarv i krig och konflikt inom statsvetenskap, kulturhistoria, juridik, historia m.fl. ämnen. Framför allt finns mycket forskning om de konsekvenser som krigen på Balkan under 1990-talet förde med sig för kulturarv och kulturskatter. Även kriget i Irak under 2000-talet och första och andra världskriget är väldokumenterade.