Arkiven – en dold skatt?

Nuvarande arkivlag är från 1991. Då såg samhället ganska annorlunda. Mycket information var på papper och myndigheternas arbete fungerade på andra sätt. I dag är nästan all information digital och delas mellan många olika system. Det gör att den nuvarande lagen inte alltid räcker till.

När reglerna inte passar dagens verklighet finns en risk att information som borde sparas inte tas om hand. Det gör det svårare för människor att använda sin grundlagsfästa rätt att ta del av allmänna handlingar. Den rätten är en viktig del av vår demokrati, eftersom den gör att medborgare, journalister och forskare kan granska hur samhället styrs.

Det finns också risker för rättsväsendet och forskningen, både i dag och i framtiden. Om viktig information inte sparas kan underlag för beslut eller forskning försvinna. På sikt kan det också göra att delar av vårt gemensamma kulturarv går förlorade.
Ett tydligt problem i den nuvarande arkivlagen handlar om vem som har ansvar för informationen. Förr var det oftast enkelt då varje myndighet ansvarade för sina egna handlingar. I dag delas information ofta mellan flera aktörer och digitala system. Då blir det svårare att veta vem som ska ta ansvar för att informationen sparas och tas hand om på rätt sätt.

En annan förändring är att en del arbete som tidigare gjordes av staten eller kommunerna (i tex välfärden) nu utförs av privata företag. När sådana uppgifter flyttas utanför den offentliga organisationen finns det inte alltid tydliga regler för hur handlingar ska sparas. Då finns en risk att viktig information inte bevaras, trots att den har betydelse för insyn, rättssäkerhet och kunskap om hur samhället fungerar.

Arkiven är avgörande för bevarandet och levandegörandet av det svenska kulturarvet. De statliga arkiven är viktiga, men mer politisk uppmärksamhet behöver riktas mot de regionala och enskilda arkiven. Vi vill att arkivlagen ska inkludera enskilda arkiv och att finansieringen av arkiven inom kultursamverkansmodellen ses över, genom mer direkta statliga stöd till regionala arkiv.

Arkiven har en viktig roll för att samla in, vårda och förvara. Samtidigt ser vi ett stort värde i att våra arkiv kan användas både idag och i framtiden. Välordnade och tillgängliga arkiv är det konkreta verktyg som ger offentlighetsprincipen ett reellt innehåll – för medborgare, journalister, forskare och opposition. En fungerande informationshantering är nödvändig både för att hålla igång samhällsviktig verksamhet och för att kunna återuppbygga samhällsviktiga funktioner. Moderaterna har under mandatperioden satt stort fokus på att finansiera arkivens digitiseringsverksamhet. Digitaliseringen är det viktigaste verktyget för att öppna arkiven för fler. Vi har i år höjt Riksarkivets anslag med 100 miljoner till 618 miljoner kronor 2026 varav 20 miljoner kronor är avsedda för digitisering och AI-utveckling. Regeringen har också tillsatt ett råd för skydd av kulturarv som i sin tur har identifierat ett behov av en nationell, skyddad lagringsyta för kulturarvsdata, men också behov av att kunna skydda arkiv på plats. Det är resurskrävande utmaningar som motiverar fortsatt prioritering av området.

Centerpartiet anser att den enskilda arkivsektorn kan stärkas genom tydligare lagstiftning, stabil finansiering, bättre nationell samordning, satsningar på digitalisering tillsammans med ökad synlighet och kompetensutveckling

Det behövs ta ett helhetsgrepp om arkivsektorn från politiskt håll. Det har under de senaste årens utredningar kommit många viktiga förslag och nu behövs en politisk vilja att börja genomföra dem. För oss handlar det både om ny lagstiftning och budgetförstärkning.

Sverige behöver en ny arkivpolitik med en nationell strategi för arkivsektorn. Det var Miljöpartiet i regering som tog initiativ till Arkivutredningen (SOU 2019:58). Syftet var bland annat att säkra tillgången till kulturarvet i övergången till ett digitalt samhälle. Flera av förslagen var bra men tiden har runnit ifrån utredningen. Remissvaren var blandade och mycket har hänt med AI, beredskap, och en ny samhällsordning. Miljöpartiet är positiva till att tillsätta en ny utredning, i syfte att införa en ny nationell arkivpolitik.

Arkivens värde ligger i att de används. Tillgänglighet är avgörande för forskning, innovation och demokrati. Samtidigt förutsätter detta ett långsiktigt och kvalitetssäkrat bevarande. En stabil finansiering av kultursamverkansmodellen är viktigt. Under mandatperioden har vi arbetat för att möjliggöra breddad finansiering generellt för kultursektorn. Ökade statliga satsningar behövs också, dock är det inte säkert att en indexmodell är det bästa verktyget. Tillförlitlig AI kräver tillgång till strukturerade och kvalitetssäkrade data. Arkivsektorn är därför en central del av samhällets kunskapsinfrastruktur och måste stärkas. Samtidigt ska utvecklingen ske med stark respekt för integritet, rättssäkerhet och öppenhet. Arkiven är en del av samhällets kunskapsbas och en grundpelare i demokratin. Den största utmaningen framåt är att på ett långsiktigt och hållbart sätt hantera den digitala omställningen, så att digitalisering, e‑arkiv och öppna data stärker insyn, rättssäkerhet och tillgänglighet över tid.

Arkivens roll, utmaningar och skyddsvärde har aktualiserats i skenet av en orolig omvärld och krig i vår närhet. Digitalisering är ett viktigt svar på frågan vad som måste prioriteras, men det ersätter inte behovet av fungerade miljö för de fysiska arkiven. Även i händelse av kris eller krig behöver arkiven finnas tillgängliga. Utan arkiv skulle insyn via offentlighetsprincipen inte vara möjlig, rättssäkerheten inte fungera, forskning hindras och kulturarv gå förlorade. Arkiven har således en fundamental roll i ett demokratiskt system. Kompetenssäkring i offentlig sektor är därtill avgörande, så att alla kommuner och regioner har tillgång till arkivarie.